Läromedelsbarometern 2023 visar en bred ökning av läromedelsinköpen som ger minskade klyftor

Läromedelsbarometern är en statistiksammanställning som ges ut av Läromedelsföretagen. Du hittar hela rapporten här: Läromedelsbarometern 2023.

Den senaste Läromedelsbarometern, som i brist på offentlig statistik är Sveriges enda sammanställning av läromedelsinköpen i Sverige, visar att svenska kommuner rekordköpte läromedel under 2023, också inflationsjusterat. Dessutom visar undersökningen att ett trendbrott skedde under förra året – med minskad ojämlikhet och att mindre kommuner kommit i kapp de större. Trots detta är klyftorna fortsatt stora mellan de kommuner som satsar mycket respektive lite på läromedel.

Under hösten 2023 lade regeringen fram propositionen Stärkt tillgång till läromedel (2023/24:21) som innehöll en rad reformer och tillägg till skollagen för att öka tillgången till läromedel. Lagförslaget handlade om att genomföra det Läromedelsutredningen från 2021 rekommenderade, bland annat att skriva in i skollagen att elever har rätt till läromedel och att definiera vad läromedel, läroböcker och andra lärverktyg är. Lagstiftningen röstades igenom riksdagen i fullständig enighet mellan partierna och Sverige har nu tydliga krav på att elever har ska ha tillgång till läromedel. Att läromedel tydligt definieras är positivt och förenklar för huvudmän och lärare.

Redan innan propositionen beslutade regeringen, något oväntat, att införa ett statsbidrag för inköp av tryckta läromedel med eller utan digitala komponenter. Statsbidraget introducerades under våren 2023 och innebar att regeringen avsatte 685 miljoner kronor för inköp av läromedel under innevarande år. 88 procent av kommunerna sökte statsbidraget och de statliga pengarna innebar mycket riktigt ett tillskott av läromedel till svenska elever, men inte i den utsträckning som kunde förväntas.

Trots att hela statsbidraget inte omsattes i fler läroböcker, så var de kommunala huvudmännen ändå flitiga med att köpa läromedel under 2023 och statsbidraget verkar ha haft en utjämnande effekt genom att höja golvet för läromedelssatsningar rejält. Jämfört med 2022 ökade kommunernas läromedelsinköp med cirka 16 procent – en väsentlig ökning och en tydlig positiv trend syns från 2020 till 2023. Det ska dock beaktas att de senaste åren präglats av en betydande inflation. Kostnadsökningarna i samhället har också inneburit att kostnaderna för läromedelsproducenterna ökat. Interna siffror från Läromedelsföretagen visar dock att de egna priserna ökat mindre än inflationsutvecklingen under den aktuella perioden. Inflationsjusterat har läromedelssatsningarna ökat med 25 procent på tre år.

Även sett till läromedlens andel av huvudmännens totala kostnad per elev, har det skett en tydlig förbättring. Nu utgör läromedel i genomsnitt cirka 0,86 procent av kostnaden per elev.

Förändringen av läromedelsinköp verkar ha skett på bred front i Sverige. I förra årets Läromedelsbarometer, med statistik för 2022, framgick att över hälften av kommunerna spenderade mindre än 0,7 procent av totalkostnaden per elev på läromedel. Under 2023 var det enbart 19 procent av kommunerna som spenderade så lite –hela 81 procent lägger alltså mer än 0,7 procent av totalkostnaden på läromedel. Andelen kommuner som lägger 1 procent eller mer av totalkostnaden på läromedel har mer än fördubblats sedan förra årets genomgång och uppgår nu till över en fjärdedel av kommunerna. Även om siffrorna delvis påverkas av att totalkostnad för elev sjunkit så ser vi ändå en mycket påtaglig förbättring hos svenska kommuner – eleverna i grundskolan har fått tillgång till fler läromedel än tidigare.

Det är alltså tydligt att det pågår en positiv läromedelstrend i Sverige, där kommunala huvudmän köper in allt fler läromedel till sina elever. Med tanke på att skollagen sedan den 1 juli 2024 är justerad och det nu framgår att elever har rätt till läromedel, så är det lovande att kommunerna har påbörjat processen att öka tillgången till läromedel.

Läskrisen i svensk skola allt mer uppenbar – och uppmärksammad

Svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats över tid. Under hösten 2024 har den svenska läskrisen uppmärksammats allt mer – med larmrapporter från lärare och skolledare om en eskalerande dålig förmåga hos landets elever att läsa det tryckta ordet. Under lång tid har en ovana vid att läsa tryckt text lett till en ökad användning av olika hjälpmedel så som att lyssna på inläst material.

Denna typ av hjälpmedel är ursprungligen ägnade åt personer med exempelvis dyslexi eller annan läsnedsättning, och kan för dem vara helt avgörande för att klara av skolan. Men andelen elever som ges tillgång till så kallad lyssneläsning har ökat kraftigt och har av många i debatten beskrivits som en genväg som använts istället för att lägga de resurser som krävs för att väcka läslust och bygga förmåga hos elever som behövt extra stöd. Elever behöver utsättas för böcker – såväl läroböcker som är specifikt utformade för den aktuella kursen eller ämnet, som skön- och facklitterära verk.

Läskrisen i svensk skola (och samhället i övrigt) har föranletts av en läromedelskris där böcker i skolan successivt trängts ut. Efter att skolan under 1990-talet kommunaliserades och öppnades upp för fristående aktörer försvann samtidigt överblicken över skolans organisation och styrning. De nya skrivningarna i Skollagen som ger alla elever rätt till läromedel är en viktig pusselbit i arbetet för att stärka svensk skola.

Summering av utvecklingen av läromedelsinköpen 2023

I nedanstående grafer ges en överblick över läromedelsutvecklingen. Den övre vänstra bilden visar utvecklingen sedan 2015 gällande inköpen i kronor per elev. Där syns en tydlig ökning. I den övre högra grafen framgår läromedlens andel av totalkostnaden per elev. Totalkostnaden avser kommunens sammantagna kostnad för skolan. I den nedre vänstra grafen kan den procentuella utvecklingen mellan åren studeras. Där framgår till exempel att inköpen ökade procentuellt mer mellan 2021 och 2022 än vad de gjorde mellan 2022 och 2023. I den nedre högra grafen synliggörs hur många kommuner som ökat respektive minskat sina läromedelsinköp sedan året innan. I den sistnämnda grafen framgår också att det visserligen var ovanligt, men att det ändå var ett antal kommuner som minskade sina inköp under 2023. De allra flesta har dock ökat inköpen väsentligt.

De viktigaste slutsatserna från 2023 års Läromedelsbarometer

Läromedelsinköpen har ökat med 25 procent på tre år i reala tal
I reala tal har nu satsningarna på läromedel ökat tre år i rad – sedan 2020 har inköpen ökat med 25 %, justerat för inflation. Ökningen började redan innan både lagstiftning och statsbidrag var på plats och det är uppenbart att diskussionen om läromedel i sig har haft en positiv effekt. De kommunala huvudmännen har ökat sina inköp av läromedel betydligt mer än inflationen och det betyder att eleverna fick fler läromedel.
Den positiva läromedelstrenden fortsatte under 2023
Mellan 2020 och 2023 har det skett en tydlig och kontinuerlig ökning av läromedelsinköpen. Mellan dessa år har inköpen ökat med 50 procent i nominella termer. Vi kan nu med relativt stor säkerhet säga att ett trendbrott inträffade under åren 2020 och 2021 – fram till 2020 varierade läromedelsinvesteringarna per elev runt 700 till 800 kronor, medan det för efterföljande år skett en strukturell ökning upp till ett genomsnitt på 1165 kronor per elev för år 2023. Även om trenden är positiv så har den än så länge inte lett hela vägen fram till det nu uttalade målet att svenska elever ska ha minst ett eget läromedel i samtliga ämnen.

Andelen kommuner som satsar mer än 1000 kronor har dubblerats
Jämfört med 2022 har andelen kommuner som satsar mer än 1000 kronor per elev på läromedel ökat markant. Under 2023 investerade 77 procent av kommunerna 1000 kronor eller mer – en ökning från 32 procent år 2022 vilket betyder att andelen mer än dubblerats. Över en tredjedel av kommunerna satsade mindre än 800 kronor år 2022, den andelen har nu sjunkit till cirka 10 procent. Detta tyder på att det skett en betydande nivåhöjning och att andelen kommuner som satsar mycket lite minskat drastiskt över tid.
Positiv trend med mer läromedel, men klyftorna kvarstår
Den positiva trenden för läromedelsinköp fortsatte alltså under 2023. Samtidigt kvarstår klyftorna mellan de sämsta och bästa kommunerna i rankingen. Även om det är viktigt att komma ihåg att rankingen inte utgör en perfekt sammanställning av kommunernas inköp, så visar den stora spridningen mellan de svenska kommunerna att förutsättningarna skiljer sig drastiskt beroende på var i landet vi befinner oss. Den kommun som spenderade minst pengar på läromedel lade 1875 kronor mindre per elev än den kommun som spenderade mest. Året innan var skillnaden 1578 kronor, medan diskrepansen var 2000 kronor år 2021. Klyftan mellan extremerna har således fluktuerat över tid men påvisar fortsatt en betydande ojämlikhet i hur tillgången till läromedel ser ut. Vilken kommun en elev har sin skola har därmed fortsatt en mycket stor påverkan på i vilken utsträckning eleven har tillgång till läromedel. Samtidigt har en övergripande utjämning skett mellan kommungrupper. Mindre kommuner tar in på de större kommunerna vad gäller läromedelsinköp. Det är ett tecken på att de geografiska skillnaderna minskade under 2023.
Viss effekt av statsbidraget för inköp av vissa läromedel
Under 2023 introducerade regeringen ett statsbidrag för inköp av tryckta läromedel med eller utan digitala komponenter. För att vara berättigade att söka statsbidraget behövde huvudmännen först finansiera läromedel upp till en kostnad motsvarande sitt eget historiska genomsnitt av läromedelsinköp. Staten betalade ut över 530 miljoner kronor i läromedelsstöd vilket resulterade i ett ökat antal beställningar hos förlagen som motsvarande drygt 270 miljoner kronor, vilket innebär en diskrepans motsvarande cirka 260 miljoner kronor. Den ökning av läromedelsinköp som vi ser i statistiken för 2023 motsvarar därmed inte en lika stor ökning som kunnat förväntas om hela läromedelsstödet hade använts till att köpa fler nya läromedel än vad huvudmännen vanligen köper in. Däremot kan statsbidraget ha inneburit ett stöd för mindre kommuner att öka sina inköp – den relativa ökningen gentemot stora städer i Sverige och den minskade ojämlikheten som syns 2023 pekar nämligen på det. Statsbidragets långsiktiga effekter för tillgången till läromedel behöver utvärderas när det varit på plats en längre tid.
Sverige köper fortfarande färre läromedel än Norge och Finland
Trots att läromedelsinköpen fortsatte öka under 2023 så har Sverige ännu inte kommit ikapp våra grannländer – åtminstone inte Norge och Finland. Huvudmännen i dessa två länder satsar ungefär 30 procent mer på läromedel än vad svenska kommunala huvudmän gör. Däremot ligger Sverige bättre till än Danmark.
Statlig statistik vid horisonten?
Under 2024 har regeringen gett Skolverket i uppdrag att, som det uttrycks i uppdraget, utveckla och förtydliga uppgiftsinsamlingen från huvudmännen så att den mer detaljerat redovisar hur mycket medel som läggs på läroböcker, andra läromedel och annat material som används i undervisningen. Kommer sådan statistik på plats så är det förstås mycket välkommet – inte minst med tanke på att det redan under 2024 skedde förändringar i hur läromedel distribueras, vilket kan innebära att det redan nästa år kan bli svårt att sammanställa Läromedelsbarometern. Statlig statistik skulle säkerställa att vi även i framtiden kan ha en tydlig bild av i vilken omfattning svenska skolor satsar på läromedel.

Definition av läromedel och ändrad skollag

Det finns nu en officiell definition av vad ett läromedel är. Sedan 1 juli 2024 gäller en uppdaterad skollag där det tydliggjorts att ett läromedel är ett: helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.

Skollagen anger numera också att elever har rätt till läromedel genom formuleringen eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål.

Förändringarna utgår från förslagen i Läromedelsutredningen och röstades igenom med bred majoritet i riksdagen. Eftersom dessa lagändringar inte hade trätt i kraft under 2023, som är året som behandlas i denna rapport, så förväntas ingen effekt av den tydligare styrningen av läromedelstillgången synas i 2023 års data.

Däremot kommer lagändringarna ha stor betydelse på lång sikt. Samtliga skolhuvudmän ska följa skollagen och det är nu tydligt angivet att elever ska ha tillgång till läromedel. Den tidigare begreppsförvirringen mellan läromedel och lärverktyg som lett till att huvudmän köpt in program, verktyg och produkter som inte med dagens definition skulle betraktas som läromedel har nu försvunnit. Dessutom anges att läromedel ska följa relevanta planer och vara förlagsutgivet. Förlagen följer, om de är medlemmar i Läromedelsföretagen, branschens kvalitetspolicy vilket bland annat innebär att läromedlen ska utgå från gällande läroplaner. Lagändringen medför att aktörer inte kan marknadsföra och sälja produkter som läromedel om de inte är kvalitetskontrollerade genom professionell förläggning och följer skolans läroplaner och styrdokument.

En tydlig definition, som numera finns, möjliggör också att huvudmännens inköp av riktiga läromedel kan följas upp – vilket innebär att officiell statistik kan samlas in samtidigt som elevernas tillgång till läromedel kan följas upp av tillsyns- och skolmyndigheterna.

Statlig övergripande statistik saknas fortfarande

Den statistik som används för att sammanställa Läromedelsbarometern bygger på distributionsföretaget Läromedias statistik över kommunala huvudmäns inköp av läromedel för årskurserna 1–9 samt statistik från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Läromedelsbarometern ger därmed en överblick av hur det ser ut med tillgängligheten till läromedel i svenska skolor.

Läromedelsbarometern mäter inköp av läromedel till kommunala skolor. Enligt Skolverket är det cirka 16 procent av landets grundskoleelever som går i en fristående skola. Statistik om de fristående huvudmännens läromedelsinköp finns inte offentligt tillgängligt på samma sätt som för kommunala huvudmän, och därför är friskolors inköp inte med i statistiksammanställningen som Läromedelsbarometern bygger på. Utöver data från Läromedia bygger Läromedelsbarometern även på information från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), som har en central inköpsfunktion för läromedel åt sina 13 medlemskommuner. I tidigare års Läromedelsbarometer har data från GR också varit med i sammanställningen – det har dock visat sig att också inköp för gymnasieskolan inkluderades i tidigare års statistik. Detta har korrigerats i årets rapport, men innebär att jämförelserna med tidigare år för dessa 13 kommuner blir något avvikande.

Statistiken omfattar således den försäljning av läromedel till grundskolan som dessa förmedlare hade under 2023. I detta ingår tryckta läroböcker, helt digitala läromedel och hybrider däremellan.
Det finns fortfarande ingen offentlig, övergripande och sammanhållen statlig statistik över läromedelstillgången. Viss statlig statistik kopplat till statsbidraget till läroböcker finns visserligen, men den bygger på skolhuvudmännens självrapporterade genomsnittliga kostnader för i huvudsak tryckta läroböcker.

Bakgrunden till denna statistik är att huvudmännen, i samband med att de sökte detta statsbidrag, behövde rapportera in sin genomsnittliga kostnad under de senaste tre åren för de läromedel som statsbidraget avsåg. Självrapporteringen innebär att det var upp till varje huvudman att bedöma vad som avsåg en kostnad för läroböcker. Det visade sig för många huvudmän vara komplicerat att på ett enkelt sätt avgöra vad de under tidigare år satsat på läroböcker. Detta berodde bland annat på att läromedel redovisats tillsammans med en rad andra utgifter så som löner till bibliotekarier, material till slöjdämnena, annat pedagogiskt förbrukningsmaterial och lärverktyg som enligt dagens definition inte är läromedel. Statistiken kopplat till statsbidraget omfattar inte heller alla slags läromedel och kan därför inte användas som underlag för Läromedelsbarometern som omfattar alla förlagsutgivna läromedel.

I Läromedias, och därmed också Läromedelsbarometerns, statistik ingår endast faktisk försäljning av läromedel från läromedelsförlag till kommunala huvudmän, via förmedlaren. Denna statistik är således inte beroende av kommunernas eget budgetuppföljningssystem eller vilka avvägningar kommunen gjort i vad som ska rapporteras som en läromedelskostnad.

Det är samtidigt viktig att påpeka att det finns andra försäljningskanaler för läromedel. En del kommunala huvudmän kan ha köpt läromedel via dessa. Statistiken i Läromedelsbarometern är därmed inte komplett. Det kan också finnas mindre felkällor i statistiken, exempelvis uppdelning mellan skolformer vid inköp. Samtidigt står Läromedia för en mycket stor andel av läromedelsförmedlingen i Sverige, omkring 90 procent. I avsaknad av offentlig statistik är Läromedelsbarometern den i dagsläget mest omfattande och kompletta bild som finns av de kommunala skolhuvudmännens läromedelsinköp.

Offentlig statlig statistik skulle ge en ännu tydligare bild av läromedelstillgången i svenska skolor. Som konstaterats tidigare finns ingen sådan statistik. Det kan dock vara på väg att ändras: Under 2024 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att: utveckla och förtydliga uppgiftsinsamlingen från huvudmännen så att den mer detaljerat redovisar hur mycket medel som läggs på läroböcker, andra läromedel och annat material som används i undervisningen. Uppdraget ska redovisas den 23 maj 2025. Läromedelsföretagen välkomnar detta uppdrag, vilket delvis har möjliggjorts genom att Skollagen sedan 1 juli 2024 tydligt definierar vad ett läromedel är.

Statlig statistik behövs

Innan det uppdrag som regeringen gett Skolverket är klart och offentlig statistik finns på plats är Läromedelsbarometern fortsatt den enda nationella sammanställningen över läromedelsinköp i Sverige.

Läromedelsföretagens medlemmar ger ut cirka 95 procent av alla läromedel i Sverige och distributionen till kommunala huvudmän hanterats i stort sett av en enda aktör, Läromedia, som distribuerar 90 procent av läromedlen. Då endast 16 procent av grundskoleeleverna går i fristående skolor, ger Läromedias statistik en god bild av tillgången av läromedel i svensk grundskola.

Efter förändringar i ramavtalen för läromedelsinköp sköts distributionen sedan starten av 2024 av flera aktörer. Det innebär att det redan nästa år kan komma att bli mer komplicerat att sammanställa statistik över kommunala läromedelsinköp och därmed att ta fram nästa upplaga av Läromedelsbarometern. Huruvida möjligheten att sammanställa Läromedelsbarometern även nästa år upphör är i skrivande stund oklart.

Om det inte blir någon offentlig statistik och möjligheten att sammanställa Läromedelsbarometern upphör kommer Sverige helt sakna överblick kring hur tillgången till kvalitativa läromedel ser ut för svenska elever. Liksom konstaterats i tidigare utgåvor av Läromedelsbarometern blir därmed behovet av nationell statlig statistik extra tydligt, inte minst för möjligheten att följa upp och utvärdera regeringens satsning på runt 2 miljarder över tre år för att öka tillgången till läromedel i svenska skolor.

Statsbidraget för inköp av läromedel kan ha bidragit till ökad jämlikhet

Under 2023 introducerade regeringen ett statsbidrag för inköp av vissa läromedel, företrädesvis tryckta läromedel med eller utan digitala komponenter. Statsbidraget utformades på ett sådant sätt att huvudmännen inte skulle kunna täcka sina ordinarie läromedelsinköp med den statliga finansieringen. Syftet var att de statliga pengarna skulle bidra till en nettoökning av antalet läromedel i grundskolan. Därför behövde huvudmännen, för att vara berättigade att söka statsbidraget, först finansiera läromedel upp till en kostnad motsvarande sitt eget historiska genomsnitt av läromedelsinköp.

Trots utformningen kantades statsbidraget av en del problem. Dels lyckades inte alla kommuner söka bidraget i tid, dels visar Läromedelsföretagens egen försäljningsstatistik att en relativt stor del av de utbetalade pengarna inte hade omsatts i fler beställningar. Staten betalade via Skolverket ut över 530 miljoner kronor i läromedelsstöd medan förlagen noterade ett ökat antal beställningar motsvarande drygt 270 miljoner kronor. Det innebär en diskrepans motsvarande cirka 260 miljoner kronor, vilket till allra största del inte använts till det som var avsikten.
Under hösten 2024 presenterade Skolverket resultatet av en fördjupad stickprovskontroll som man genomfört med anledning av signalerna om att pengarna inte använts på rätt sätt. Kontrollen visade att 77 procent av de undersökta huvudmännen använt bidraget på ett delvis felaktigt sätt och att 28 procent av det belopp dessa aktörer fått utbetalt behövde betalas tillbaka till staten. De främsta orsakerna till återkraven var att huvudmännen inte hade gjort tillräckliga inköp av läromedel eller att de räknat in andra inköp som inte var bidragsgrundande. Skolverket estimerade utifrån kontrollen att 150 miljoner kronor av det utbetalda stödet hade använts felaktigt.

I statistiken för 2023 noterar vi som nämnts en fortsatt ökning av läromedelsinköpen, men inte i närheten en så stor ökning som kan förväntas om hela läromedelsstödet hade använts till att köpa in nya läromedel utöver de investeringar huvudmännen finansierat själva. I statistiken i Läromedelsbarometern framgår samtidigt att i procentuella termer så ökade läromedelsinköpen mer mellan 2021 och 2022 än vad de gjorde mellan 2022 och 2023. Detta är intressant, eftersom man lätt kan anta att en betydande skillnad borde kunna observeras mellan 2022, då inget statsbidrag gick att söka, och 2023 då statsbidraget fanns.

Skolverkets slutsatser om att det utbetalda stödet inte fullt ut använts till det tänkta ändamålet bekräftas därmed av Läromedelsbarometern. Däremot kan stödet ha inneburit ett stöd för mindre kommuner att öka sina inköp – den relativa ökningen gentemot stora städer i Sverige pekar nämligen på det. På samma sätt syns ett trendbrott i hur satsningarna fördelas mellan kommunerna, med minskade klyftor över landet, vilket skulle kunna förklaras av att statsbidraget gett små och medelstora kommuner bättre möjligheter än tidigare att satsa på läromedel.

Positiv utveckling över tid trots inflation

I genomsnitt satsades 1165 kronor per elev på läromedel under 2023. Det är en betydande ökning från tidigare år och innebär att den positiva trenden fortsätter. Mellan 2020 och 2023 har det skett en tydlig ökning av läromedelsinköpen. Det är fråga om en kontinuerlig ökning som har hållit i sig över tid. Mellan dessa år har inköpen ökat med 50 procent, i nominella belopp. Den stora förändringen inleddes omkring 2020 och 2021. Innan dess varierade läromedelsinköpen något men låg relativt jämnt på en låg nivå motsvarande cirka 700–800 kronor. Efterföljande år har det skett en strukturell ökning.

Regeringens nu uttalade mål att svenska elever ska ha minst ett eget läromedel i samtliga ämnen ligger däremot fortsatt en bit bort. För att den ambitionen ska uppfyllas krävs att den positiva trenden fortsätter och att alla kommuner hänger med i utvecklingen.

Studerar man utvecklingen i fasta priser så framgår också att de ökade kostnaderna för läromedel som skett inte handlar om en allmän inflationseffekt.

Läromedelsinköp i Norden – Sverige fortsatt efter Norge och Finland

Även om nivån på läromedelsköpen har ökat markant i Sverige under senare år, så ligger vi fortfarande en bit bakom Norge och Finland. Dessa grannländer har konsekvent legat högre än Sverige i jämförelser.

Däremot så är Sverige bättre än Danmark på att köpa läromedel – i vårt sydliga grannland köptes under 2023 läromedel för endast 560 danska kronor per elev, vilket motsvarar cirka 870 svenska kronor.

Norrmännen köper å andra sidan mest läromedel i Norden. Där spenderas drygt 1800 kronor per elev. Detta är en ökning från tidigare år – 2020 la Norge 1120 svenska kronor på läromedel, men då har vi inte tagit valutaförändringar i beaktande. Finland spenderar 1650 kronor per elev, motsvarande 143 euro, vilket är klart högre än Sverige. Dessa uppgifter är hämtade från respektive lands förläggarföreningar.

Trots den fina ökningstakten i Sverige så ligger vi alltså fortsatt en bra bit efter både Norge och Finland.

Lista över de 10 kommuner som köpte mest läromedel under 2023 (summa per elev)

Munkfors kommun, 2270 kr
Göteborgs kommun, 2126 kr
Ljusnarsbergs kommun, 2124 kr
Pajala kommun, 1984 kr
Töreboda kommun 1979 kr
Ragunda kommun 1919 kr
Ljusdal kommun 1883 kr
Övertorneå kommun 1857 kr
Överkalix kommun 1853 kr
Hällefors kommun 1839 kr

Göteborg är Sveriges bästa läromedelskommun över tid

Även om Munkfors var den kommun som satsade mest per elev på läromedel under 2023 så visar de mer långsiktiga jämförelserna att Göteborgs stad är Sveriges bästa läromedelskommun. Göteborg satsade 137 procent mer på läromedel än Stockholm och 112 procent mer än Malmö under 2023 och har klättrat 280 placeringar i rankingen sedan 2017. Staden toppar maratonjämförelsen av rullande treårsmedelvärden mellan 2017 och 2023. Treårsmedelvärden används för att kontrollera för stora variationer enskilda år och för att synliggöra kommuner som konsekvent satsar mycket år efter år. Munkfors, som satsade mest under 2023, placerar sig på en fjärdeplats i den långsiktiga rankingen. I senare avsnitt redovisas rankingutveckling över en
treårsperiod för samtliga av landets 290 kommuner.

Att en kommun är med på topplistan 2023 men inte toppar rankingen behöver inte vara något negativt – det kan betyda att den kommunen beslutat att komma ikapp med läromedelsinköpen vilket i grunden är positivt.

Lägstanivån har höjts och ojämlikheten minskat – men fortsatta klyftor mellan kommunerna

Den kommun som satsade mest per elev under 2023 köpte läromedel för 2270 kronor medan den som satsade minst spenderade 394 kronor. Det är dock ytterst få kommuner som handlar läromedel för så lite – andelen kommuner som köper för mindre än 600 kronor har minskat från 20 procent år 2021 till endast 3 procent 2023. Över en tredjedel av kommunerna satsade mindre än 800 kronor år 2022, den andelen har nu sjunkit till cirka 10 procent. Detta tyder på att det skett en betydande nivåhöjning och att andelen kommuner som satsar mycket lite minskat drastiskt över tid.

Jämfört med 2022 har också andelen kommuner som satsar mer än 1000 kronor per elev på läromedel ökat markant. Under 2023 investerade 77 procent av kommunerna 1000 kronor eller mer – en ökning från 32 procent år 2022 vilket betyder att andelen mer än dubblerats. Det innebär att det normala under 2023 var att köpa läromedel för mer än tusenlappen, något som varit mycket ovanligt tidigare år.

Inflationsjusterad analys visar att klyftorna minskat och att bredden höjt sig

På aggregerad nivå syns en mycket tydlig skillnad mellan 2023 och tidigare år vad gäller distributionen av inköpen. Detta illustreras i ovan violindiagram, som visar de inflationsjusterade inköpen uppdelat i fjärdedelar. De streckade linjerna i respektive ”violin” är avgränsningar mellan kvartiler (fjärdedelar). Delen ovanför den översta streckade linjen utgörs av den fjärdedel som köper mest. Den nedre svan-sen är den fjärdedel av kommunerna som satsade minst. Däremellan finns hälften av kommunerna och den längre streckade linjen i mitten visar på medianvärdet.

Diagrammet är en matematisk visualisering av kommunernas inköp, där bredden visar hur många kommuner som har respektive utgifter. I och med att diagrammet jämnas ut för att visa formen på fördelningen, så kan visualiseringen ge intrycket att det också finns negativa värden. Så är inte fallet, utan diagrammet ska användas för att förstå skillnaderna i inköp, inte hur de exakta inköpen såg ut. Diagrammet visar att ”midjan” tydligt försköts uppåt under 2023. Det betyder att medianvärdet för inflationsjusterade inköp, som är den mittersta streckade linjen, alltså höjts tydligt samtidigt som den stora bredden av kommuner satsar mer än tidigare år. Samtidigt tydliggör diagrammet att det funnits, och fortsatt finns, en stor spridning mellan toppen och botten. Även om det kan vara så att vissa kommuner som köper lite från Läromedia istället köper genom andra kanaler som inte täcks in av Läromedelsbarometern, så har samma urval av data använts historiskt och det går därför att dra generella slutsatser om de allmänna tendenserna. Analysen visar därmed att ojämlikheten sannolikt minskade under 2023, men att stora skillnader fortfarande finns.

Grafen nedan visar också fortsatta skillnader mellan kommunerna. Om alla kommuner hade köpt ungefär lika mycket läromedel hade vi sett ett fåtal staplar. Spridningen av staplarna indikerar att inköpen skiljer sig åt och att det har stor betydelse vilken kommun en elev går skolan i för hur många läromedel eleven får tillgång till. Man behöver samtidigt komma ihåg att en del kommuner som nu köper mycket kan ha ett historiskt underskott på läromedel som man nu tar igen. Tillgången till böcker i klassrummet behöver därför inte skilja sig lika mycket som inköpen gör.